Nu är jag tillbaka på min bloggtitel igen. Aldrig ledig...ena dagen är ett barn i Sthlm och kan inte komma hem mitt i natten, en annan är ledsen och behöver tröst och den tredje är utomlands. Två dagar senare är ett annat av barnen ledsen och det känns tungt att inte bara kunna blåsa på det onda, så det blir bra igen, som när de var små.

Hur blåser man bort olycklig kärlek? Det är ju inte gjort på en kvart. Det innefattar så mycket känslor: ilska, besvikenhet, panik, ledsamhet och tillråga på allt en känsla av att man har blivit lurad. Det finns inget som är så härligt som att vara kär, men heller inget så utelämnande. Man är totalt utelämnad in på bara skinnet. Då hjälper inte hur mycket mamma än blåser, det gör ont ändå.