Basket!

Har väl aldrig varit speciellt förtjust i att utöva någon bollsport och har sett mig själv som ganska kass när det gäller bollar. I går motbevisades dock detta! Tuff tävling nere på planen i Täljehallen, paus i dammatchen mellan Telge och Jämtland, jag plus tre kolleger blir nerkallade på plan för att skjuta mot korgen. Bara en kan vinna och få kämpa för priset 1700:-.
Jag har inte en chans tänkte jag med två manliga sportfånar som konkurenter. Döm om min förvåning när jag var den enda som fick bollen i korgen! Jag vann! Sedan hade jag en minut på mig att skjuta från olika avstånd och för varje boll jag satte fick jag en summa pengar. På en minut fick jag ihop 700:-!!! Fasen man skulle ha blivit basketspelare! Vilken timpenning! Rolig var det och Igelstaviken kan behålla äran av att vara ett idrottsgymnasium!


I morgon bär det iväg till London. Såg att det ska bli fint väder där under nästa vecka. Sol och runt 16 grader. Hoppas på det för då blir det riktigt härligt!

Snart ledigt!

Oj vad mycket det kan var på jobbet ibland! Man vet inte riktigt vad man ska ta tag i först. Vilken hög på skrivbordet är viktigast? Vilken tur att det inte är så här varje vecka för då skulle man nog inte orka.

Igår jobbade jag över och när jag äntligen kom hem, hungrig och trött, hade jag glömt nyckeln och ingen var hemma! Då började jag gråta och min korvgryta som stod i kylskåpet och bara väntade på mig fick helt plötsligt ett himmelskt skimmer över sig och det hade lika gärna kunna vara en stor portion sushi (som är det bästa jag vet).



Nästa vecka blir det London! Ända från söndag till lördag. Ska bli riktigt kul att först umgås med jobbarkompisarna i tre dagar och sedan med mina döttrar resten av tiden. Tyvärr är plånboken lite tunn men det finns ju alltid nåt att göra i London ändå.

Glädje och sorg

Idag har min son tagit körkort! Han ringde mig på jobbet och sa bara: -Kom ner med bilnycklarna! Det kändes konstigt att se bilen åka iväg utan mig. Inser att sonen är stor nu, han behöver mig inte så mycket längre. Konstigt! Tycker inte det var länge sedan han fick en ny grön cykel som var lite för stor. Han ville ju provcykla direkt och for som ett skott rätt in i piskställningen! Tur han hade hjälm för den sprack! Ja åren går.

Idag är det exakt tre år sedan en av mina bästa vänner dog. Det är en lång tid utan henne, men samtidigt känns det som vi pratade förra veckan. Hon finns så tydligt i mitt minne, rösten, skratten och hennes sätt att röra sig. En gång lånade hon min cykel och när hon cyklade i väg sa min Maya: -Fia cyklar så stiligt! Ha, ha så var det. Fia rörde sig med en elegans som inte alla har. Fan vad jag saknar henne! När det blir som jobbigast sätter jag på Army of Lovers låt Give my life och dansar loss. Om jag blundar så är Fia och hela tjejgänget med och vi har vansinnigt roligt. Tänk så mycket vi har gjort tillsammans, vilka fester, vilka killar, vilka tokiga upptåg! Konstigt att mitt liv känns trist ibland, Fia är ju inte här med alla sina påhitt.

Dalai Lama eller Hugh Grant?

Om jag fick välj vem av dessa två herrar jag skulle vilja träffa skulle nog min första tanke vara Hugh Grant. Snygg, charmig och dessutom med ett underbart, snobbigt engelskt uttal (som jag bara älskar!). Tänk att bli utbjuden på middag av denne charmör! Men vad skulle vi prata om? Hans karriär, för han är nog inte så intresserad av min är jag rädd.



Om jag däremot gav mig själv lite betänketid så skulle nog valet stanna på Dalai Lama. Vad spännande att träffa honom. Att diskutera livet,lycka och allt som berör detta med att leva, att vara människa. Dalai Lama sa en gång:

"Jag är övertygad om att själv meningen med vårt liv är att vi ska sträva efter lycka. Det står klart. Antingen man är religiös eller ej och vilken religion man än tillhör, så söker man någonting bättre i livet. Jag anser alltså att hela rörelsen i livet går mot lyckan."

Den här mannen skulle nog lyssna och intressera sig för vad jag hade på hjärtat. Som ni ser så har jag redan träffat dem båda. Tyvärr så sa ingen av dem ett en litet ord. Trist när jag nu ändå var så nära!

Söndag

Solen skiner, man är ledig, förkylningen är på väg bort, en fika på balkongen i solen. Låter det som en dröm? Ja, för mer än en dröm blev det inte!! Allt är frid och fröjd och jag håller på att fixa kaffe och muffins. Balkongdörren står öppen och därute har jag lagt DNs söndagsbilaga som jag ännu inte hunnit läsa. Då......grannarna snett nedanför har bestämt sig för att totalrenovera sin uteplats, just idag på den vackraste höstdagen ever! Fram med en elektrisk såg som kan såga i betongblock! Och sedan sätter de fart. Jag vill bara säga att när man sågar i betongblock är det inte bara ett jävla liv, det dammar något helt förskräckligt också. Arbetet tog väl så där en två timmar så solen på balkongen hade redan försvunnit när de var klara. Jag var så sur och hade lust att gå ut på balkongen och skrika: -Va fan är ert problem!!! Men väluppfostrad som jag är stängde jag balkongdörren och fikade inomhus. Vad gör man inte för grannsämjan! Suck!

Kommuner

Jag har ju bara bott och jobbat i en enda kommun.(om det nu inte räknas att jag är född i Nyköping och bodde där tills jag var fem månader) Trots detta blir jag ibland förvånad över "min" kommun. En nära vän till mig har i över 30 år arbetat inom kommunens skolor. Hon har i grunden en fritidspedagogutbildning och har, på senare år, gått ett stort antal kompletterande kurser på Stockholms universitet, Lärarhögskolan and you name it. Hon arbetar i små specialgrupper och är proffs på det hon gör. Nu vill hon ju sluta vikariera och få en fast tjänst så att hon kan säga upp sin gamla tjänst som hon inte befunnit sig på under en herrans massa år.(Den som går på hennes tjänst vill ju också att hon ska säga upp sig efter så lång tid) Hon har då ansökt om lokal behörighet, eftersom hon absolut är kompetent och har läst in 100 högskolepoäng med inriktning på just det hon nu jobbar med. Vet ni vad kommunen svarade? De skrev: "Vi svarar varken Ja eller Nej på din fråga beroende på den nya regeringen"

Hur ska hon tolka detta svar? Är det så att hon får ett nytt svar sedan eller? Vad menar de med nya regeringen? Den som har suttit i två år?

Jag inser att svaret är lysande! Man behöver inte ta något ansvar utan kan skylla på regeringen. När en elev i fortsättningen frågar om hon/han har lyckats få ett VG på uppgiften, svara jag: -Jag svara varken Ja eller Nej på din fråga beroende på den nya regeringen.

Nästa gång jag går ut på krogen och någon fyllskalle kommer fram runt tvåslaget och säger: -Ska vi gå hem till dig eller mig? svarar jag: - Jag svara varken Ja eller Nej på din fråga beroende på den nya regeringen!.Ha, ha det är ju klockrent! Kan kommunen så kan väl jag! I mellanmjölkens förlovade land!

Dialekter

På väg hem från en tung dag på jobbet ringer mobilen. I andra änden presenterar sig en ung man med en underbar norrlandsdialekt! Han låter som en solstråle och jag blir alldeles varm och glad över att bara höra hans röst! Min sjuka, trötta kropp bara vaknar till liv, och jag kan inte låta bli att påpeka vilken underbar dialekt han har. Han skrattar och tackar, men tänker nog att jag är en typisk Stockholmare på 40+. Sedan frågar han, - Du låt sjuk, hur må du? Men vad svarar man då till en total främling?

-Det är för jävligt!
-Det är bara bra!
-Det är skit, men nu när jag hör din röst så är allt mycket bättre!

Nej, jag sa som det var, att jag kände mig lite krasslig. Vi pratade på om det som var hans ärende och sedan innan vi la på sa han, - Men vi få hoppas vi ses då, och att du kry på dig!

Tack! sa jag då och jag hoppas också att vi ses.

Horoskop

I mitt horoskop för veckan står det att jag kommer att såra någon! Nä men va hemskt! Det vill jag ju inte göra, så ifall någon av er som läser min blogg under veckan känner sig sårad av mig så ber jag om ursäkt redan nu. Förlåt, det var inte meningen!Det står vidare i horoskopet att jag ska hålla mina åsikter för mig själv under veckan och bara var tyst och lyssna på andra. Oj, oj det blir tufft för en som ständigt pratar. Hur ska jag komma ihåg detta?

Ni som är i min närhet kan väl påminna mig genom att teckna ett litet TYST med läpparna, ni vet ett sådant där när man håller upp pekfingret mot läpparna. Ja, ni fattar! För jag litar blint på denna stjärntydare och då är det bäst att lyda!

Undrar hur de gör när de skriver horoskopet? Studerar stjärnorna eller använder fantasin? Antar att de flesta av oss vet att det sista alternativet är det rätta, men ändå! Vore ju coolt om någon kunde se i stjärnorna hur min vecka ska bli, eller kanske inte? Ja, ja, nu har i alla fall jag garanterat min vecka. Sorry för allt jag gör under vecka 41!

Snuvig!