Fredag, igen

Tider rinner iväg, helst så här i jultider. Jag vet inte riktigt när jag ska hinna alla måsten. Eller måste jag hinna? Det är ju faktiskt så att jag själv kan bestämma hur många måsten jag ska ha. På söndag fyller jag år och för första gången på många år så har jag bestämt mig för att enbart bjuda in mina barn och min mamma. Jag brukar ha mina närmaste vänner på middag men i år så kände jag att jag inte orkade. Det är ju inget måste. Känns faktiskt väldigt skönt att avstå just i år även om det brukar vara väldigt roligt och trevligt när alla vänner dyker upp.

För några år sedan fick jag ett sällskapsspel i present av en vän och under kvällen tog vi fram det och började spela. Vi hade så otroligt roligt och det är en av de bästa födelsedagar jag haft. Som vi skrattade! Jag har spelat detta spel flera gånger efter den kvällen men det har aldrig varit lika roligt som då.

Jag har under de senaste två veckorna varit på två olika konferenser. Förra veckan var jag i Uppsala på en arbetslagledarkonferens i två dagar och denna vecka har jag varit på Krusenbergs herrgård på rektorskonferens, också i två dagar. Det har varit mycket givande men det är jobbigt att vara borta från sin ordinarie arbetsplats så mycket. Jag saknar mina fina kolleger och mitt arbete blir ju liggande i högar för det är ju ingen annan som tar tag i dessa.

På söndag är det tredje advent och jag önskar er en härlig helg!

Snart fyra år sedan

Nu är det nästan fyra år sedan jag skrev här på bloggen. Jag hade egentligen inte tänkt återuppliva den men efter att så många personer hört av sig, efter det att mina krönikor i LT avslutats, så tänkte jag att jag kan ju alltid skriva här, typ en gång i veckan och se om några av er vill följa mig här i stället.

Fyra år! Det är en ganska lång tid och mycket hinner hända. 2013 hade jag just fyllt 50 och skulle genomgå en rätt stor operation. Jag minns att jag var orolig och lite nervös. Allt gick bra och idag känner jag inte alls av, vare sig operationen eller det som var sjukt.

Då bodde min mamma fortfarande hemma och min hund levde och var frisk. Yngsta dottern bodde kvar här hos mig och jag arbetade fortfarande på Igelstavikens gymnasium. Det känns väldigt avlägset och ibland har jag svårt att riktigt minnas känslan. Känslan av att ha barn som bor hemma och att fortfarande kunna åka hem till mamma och laga mat. Man glömmer lätt och det känns bra att kunna titta på gamla foton för då kan man ibland hitta den där känslan och då är det som att vara tillbaka i dåtiden. Musik och dofter har också den påverkan på mig. Just så här runt jul kan jag återfå känslan från då man var barn. Dofterna, musiken och pyntet får det att pirra lite i magen som när man som liten väntade på tomten.

Ja tänk att första advent redan passerat. Jag har funderat lite över detta med advent, jul och julpynt. Julpyntar ni redan till advent? Det gör inte jag och det har vi aldrig gjort hemma hos mig utan till advent så är det adventssakerna som åker fram. För det är ju inte jul vid advent eller? Först den fjärde advent är det ju jul. Advent är ju en väntans tid, väntan på jul. Men jag har sett på både facebook och Instagram att många har redan klätt granen, pyntat, julbakat och storstädat. Har det alltid varit så eller är det ett nytt fenomen? För hemma i mitt barndomshem så bakade mamma lagom till lucia och sedan storstädades det så nära jul som möjligt så att det skulle vara helt rent och snyggt på själva julafton. Juldukarna lades på kvällen innan så att ingen skulle hinna spilla på dem och granen kläddes också denna kväll. Självklart gör alla precis som de vill men jag undrar bara om jag har missat, i alla år, att de flesta gör klart det mesta redan till advent.

Ha en mysig vecka så hörs vi!