Första advent

Tänd ett ljus och låt det brinna........

Första advent och livet rusar fram som ett skenande tåg. Hur ska man hinna med? Hinna med att njuta av december, hinna köpa julklappar, hinna rätta alla NP, hinna göra vårens schema, hinna umgås med nära och kära, hinna träna, hinna göra julgodis, hinna vara konferencier, osv osv. Det är mycket nu men det är ju faktiskt ganska kul.

I veckan som gick var det gymnasiemässa i Älvsjö. Jag var där under lördagen och det var roligt. Jag tycker att det är så kul att kolla på folk och här har man ju världens tillfälle. Att spana in eventuella blivande elever och deras föräldrar. Att se på en 15-åring hur pinsam han tycker mamma är när hon ställer sååå korkade frågor. Att se hur olika en förälder och en ung dam tänker, hur olika frågor de ställer, det är spännande.

I dag har jag haft familjen Spets på adventkaffe. Familjen Spets är ju Martins tjej Elins familj och förra året bjöd jag över dem på adventskaffe för att få träffa hennes föräldrar. De visade sig vara mycket trevliga så i år gjorde jag om samma sak och nu måste man väl ändå anse att det är en tradition så det är bara att fortsätta. Vi diskuterade körkort och övningskörning. Jag berättade att Malin varit på handledarkurs i går så att hon och jag kan börja övningsköra. Hon berättade att hon under lördagskvällen tränat på att bromsa, gasa och koppla ur.
-Hur då? sa jag. Du har ju ingen bil.
-Nej jag övade med fötterna under soffbordet, sa hon. Det gick jättebra och jag känner på mig att jag kommer att bli en otroligt bra förare!
Haha så typiskt Malin!

I natt var jag fyllechaffis åt min yngsta dotter. Hon ringde vid 00.40 och sa att jag måste komma ner på stan och hämta henne.
-Varför då? sa jag, ni skulle ju ta taxi du, Nathalie och Lizzi.
-Jag har blivit utkastad från The Strip, sa hon. Jag är för full.

Jaha då är det bara att kliva upp och dra iväg. Fick med mig tre tjejer hem och när jag vaknade i morse hade dessa tre tjejer utökats med en kille också. Vet inte hur detta hade gått till men jag är glad att hon ringer när hon känner att livet är lite utanför hennes kontroll. Vill ju ha hem henne hel.

I veckan som kommer är det öppet hus på skolan. Det brukar också vara roligt. Men på fredag blir det tufft. Då ska lilla söta Helena begravas och jag vet att det kommer att bli tungt. Tjejerna från gymnastiken ska ha på sig sina träningsoverallsjackor och de ska defilera runt kistan. Jag har bestämt mig för att vara med ifall någon behöver lite extra stöd.

Det strålar en stjärna förunderligt blid...