46 år i två timmar till!

Jaha då är snart året då jag varit 46 år slut. Aldrig mer kommer jag att vara 46 år! Hur ska man känna inför det? När man fyller så sent på året som jag gör så är man ALDRIG den ålder man egentligen är. Så fort det blir nytt år, vilket är 20 dagar efter det att jag fyllt år så säger alltid folk:

-Hur mycket fyller du i år?

Va? Jag har ju just fyllt! Jag har en kompis, som ofta vill hävda att hon är yngre än mig så om någon frågar mig om min ålder och jag säger 46 år så hon säger alltid:

-Men du fyller ju 47 i år!

Tack för det! Kan jag få vara 46 ett helt år? Skulle vara kul faktiskt. Så från och med i morgon kommer jag att vara 47 år i hela 365 dagar!

Kyla och vernissage

I går gick jag hem på lunchen och gick ut med Billan. Det var för första gången i år minusgrader, solen sken men samtidigt var det dimma. Helt otroligt vackert. Jag fick så mycket energi av den halvtimme jag var ute. Nu är båtarna upptagna, ser lite spöklikt ut, eller hur?


I kväll har jag varit på vernissage i Fittjas mångkulturella centrum. Det var Mayas fotoklass som hade utställning på bilder de tagit under temat Fruset ögonblick. Här har eleverna valt en känd fotograf/konstnär och sedan försökt tolka denne på ett eget sätt. Maya hade valt konstnären David La Chapelle.

Mayas bild med djurmasker och storasyster Malin

Trevlig kväll med glögg, pepparkakor och många häftiga foton.

Fotografen Maya Hed

OBS!!!!! Bilden på rosen nedanför är tagen av min dotter Maya! Bara så att ni vet att den inte är från Google och fri att använda hur som helst! (det är Maya som hälsar detta alltså)

Aforismer

Letar efter en dikt till en kollega som hon ska läsa på ett dop. Hon bad mig fundera på om jag hade någon bra hon kunde använda. Hittade då en bok som heter: De vackraste orden om livet - aforismer från tretusen år.

Den här boken har jag använt mig av när jag ibland skrivit kloka ord till blivande studenter. Några ord som de kan bära med sig ut i vuxenlivet. Bokens aforismer är många och kloka men här kommer ett urval:

Man måste på något sätt

övertyga sig om livet magi.

Bakom varje hörn,

ett nytt äventyr.

Marianne Zetterström

Det kommer stundom kritiska

tillfällen i livet som man

måste vara en smula galen

för att komma helskinnad ur.

Francois De La Rochefoucauld

Genom att försöka med det "omöjliga"

når man högsta graden

av det möjliga.

August Strindberg

1995/1996

Vet inte exakt om det är -95 eller -96 men kul är det!

Först en bild på min lilla bokmärksängel:


Sedan en bild på min lilla.....tjurskalle?

Sist en bild på hela den glada? dagisgruppen! Otroligt roligt!

Funderingar

Idag har jag varit hemma och jobbat. Tänkte att om jag jobbar hemifrån så hinner jag mer, blir inte avbruten hela tiden. Funkade det? Nej självklart inte.

Mamma ringer vid 11 och har jätteont i vänster ben som är svullet. Ringer vårdcentralen men de har ingen tid idag så vi åker till akuten. Och ni vet hur det är där....man får vänta en stund.

Hinner funder på rätt mycket där jag sitter. Av någon anledning tänker jag på min balkong. Det är så att så fort det regnar så samlas det vatten på min balkong och vattnet rinner inte av. Det blir fula fläckar på golvet och i vintras frös vattnet till is. Inte för att det gör mig så mycket men jag funderar på hur golvet kommer att se ut om några år. Klarar betong av att det ligger vatten på det ganska ofta i långa perioder? Ja vad vet jag, men när vi hade slutbesiktning så tog jag upp detta.

-Inte bra, sa besiktningmannen. Jag skickar någon från Skanska som får greja detta.

Två månader senare kommer det några bygggubbar. De häller ut en hink vatten på balkongen sedan går de iväg i två timmar för att återkomma och kolla läget. Nu är det nästan inget vatten kvar och de säger till mig att det finns inget problem. Vattnet har runnit av. Det spelar ingen roll att jag påpekar att det är 26 grader varmt och att solen ligger på balkongen, de är nöjda med sitt svar och går iväg. Idag har det regnat en del och mitt golv är ganska fullt med vatten. Men, men vad vet en novis som jag?

Mamma får en salva som är antiinflamatorisk och efter tre timmar får vi åka hem. Då får jag ett telefonsamtal som är riktigt sorgligt. Någon jag känner har fått cancer, elakartad. Hela världen snurrar runt och jag minns precis när jag fick ett sånt besked sist. Man funderar på hur man ska stötta, finnas till hands, vad kan man göra, vad ska man säga? Plötsligt känns mina problem enkla medan november blev ännu mörkare, kallare och jobbigare.

Mörker

Idag har det varit mörkt hela dagen. Inte ens hunden vill gå ut. Vad gör man en söndag som denna? Bjuder över en trevlig vän och fikar i skenet av levande ljus i tre timmar. Vaniljhjärtan och lussekatter! Åh vilken mysig dag det blev trots mörkret eller kanske tack vare. Hur mysigt är det med levande ljus om solen skiner?