måndag 3 september 2012

Fegis?

Jag började ju rida under våren efter ett uppehåll på ca 28 år! Varannan måndag, 17.30-19.00, har jag och två till kvinnor kämpat på i manegen med en fantastiskt ridlärare! Det har varit helt underbart att återerövra den kunskap som satt långt bak i kroppen någonstans!

Jag blev uppringd i lördags av ridklubben och de undrade om jag ville rida varje måndag i höst? Nä, sa jag för jag tycker att det räcker med varannan vecka. Jaha, sa dem men vi har också ändrat tiden och utökat antalet deltagare i gruppen. Nu ska du rida 19.15-20.30 istället.

Jag kände direkt att detta inte kändes bra. Alldeles för sent på kvällen och flera nya ryttare. Jag känner mig fortfarande rätt osäker i sadeln och det har känts så tryggt att vi bara varit tre. Dessutom om jag bara vill rida varannan vecka och de övriga varje vecka, så blir ju de mycket bättre än mig!

Hela eftermiddagen har jag haft ont i magen. Har känt att det hängde ihop med lunchen och den stress jag åt under. Funderade på om jag skulle strunta i ridningen men jag åkte ut till stallet till 19.15. Där möts jag av de andra ryttarna och en ny ridlärare! Magsmärtorna ökar och jag bestämmer mig för att bara titta på när de andra rider.

Nu efteråt funderar jag på om det magonda kom av att jag var nervös över alla nymodigheter på ridningen? Att jag fegade ur? Spelar tydligen ingen roll om man är 50 eller 15, nervositet kan komma över en snabbt. Dessutom ska man komma ihåg att om jag, snart 50, tycker att det är oroande med rubbade cirklar, vad tycker inte då en gymnasieelev? Det tål att tänkas på!

Nu måste jag bestämma mig för hur jag ska göra! Antingen fortsätter jag med att rida och då kan jag ju inte bli nervös inför varje gång eller så lägger jag av!

1 kommentar:

Gunilla sa...

Såklart ska rida....och sjunga! Man ångrar sällan det man gör...snarare tvärtom - man ångrar det man inte gör. Jag vet!