måndag 14 juni 2010

En vacker skål

För två år sedan miste vi en kollega i en bilolycka och en av våra klasser miste sin mentor. De har dock aldrig glömt henne och hon fick en hyllning på deras studentflak med en skål. Åh dessa underbara ungar! De visar sin kärlek och sin sorg utan att fundera så mycket på vad som är rätt och vad som passar sig. Vi i vuxenvärlden borde ta efter och göra mer av det som faller oss in utan att vara så rädda för att göra fel eller för att sticka ut. Vi har mycket att lära....
I söndags sken solen så Malin och jag åt lunch på balkongen. Härligt!


2 kommentarer:

Kajsa sa...

Det lakanet missade jag helt! Gud, så fint!

Gunilla sa...

Ja den klassen är prövad! Fint tycker jag också...de till och med ringde och frågade hur Maggis namn stavas för att det skulle bli rätt.

Och nu har det gått två veckor redan sedan studendagen! Jösses!

Även här njuts balkonger...nyss åkte en liten snipa förbi, dunk dunk dunk...gulligt faktiskt, med en liten gubbe i, utan flytväst förstås. Det passar inte med flytvästar i gamla träbåtar....verkar det som.