Det snörrar!

Mina två yngsta barn säger inte det snurrar utan de snörrar! Haha så himla kul men just nu känns det som min värld snörrar. Inget går riktigt som jag tänkt. I lördags var jag och mamma på landet. Vi krattade, klippte häcken och njöt av det fina vädret. Martin och Elin kom ut och hjälpte till. Tog några fina bilder via mobilen och skickade dessa till min blogg och nu är de borta! Hmm undrar var de tog vägen?

Borde ha jobbat massor i söndags men gjorde bara en tredjedel. Var dock vid väldigt gott mod när jag tog mig till jobbet idag. Blev efter några minuter tvungen att klä mig i teflon och kände mig rätt nöjd med mitt sätt att agera. Vid hemgång tyckte jag att jag lyckats vara glad hela dagen trots allt men det skulle jag inte gå omkring och tro! Mitt undermedvetna tog snart över och där hade det närts en liten djävul hela dagen! Kommer åkande med bilen, i en korsning kommer en liten kille farande i 50-knyck på en crossmoppe! Jag tvärbromsar och när han tittar tillbaka mot mig ruskar jag på huvudet i ren förskräckelse. Jag kunde ju ha kört över honom! Då tar han upp sin hand och pekar finger mot mig och sedan spottar han mot min bil!

Det är nu djävulen tar över min kropp! Jag gasar ifatt, så jag ligger jämsides och så pekar jag också finger samtidigt som jag ruskar på huvudet åt honom! Sedan kör jag om och gasar iväg i 70-knyck! Skitnöjd!

Men.......va f*n? Man får ju skämmas över sig själv! Hur tänkte jag nu? Tänk om denne lille gosse kommer på besök i höst till min skola och känner igen mig? Eller tänk om någon vuxen människa, som var vid sina sinnens fulla bruk, såg detta beteende? Jösse! Det är nu det snörrar!